Hur ska vi placera våra känslor? Vi borde tänka på att dom personerna du har i ditt privat ska göra dig godt. Som inte trampar på dig när du redan ligger ner. De ska finnas respekt, kärlek och omtanke. Har du någon eller några personer i ditt liv som inte uppfyller dina kriterietier eller önskemål. Dom ska inte vara i ditt liv och inte nästa liv aldrig menas aldrig.

Ta dock vara på dem som alltid finns för dig oavsett vad. Som står vid din sida även när allt är mörkt och dåligt . Våga be om hjälp om du behöver det. Vissa saker klarar vi inte ensamma. Du behöver inte skämmas när du känner dig som ett litet barn som gråter efter hjälp. De flesta av oss har varit där en gång eller till och med flera gånger . När stormen är här har du människor som backar upp dig.

Äkta vänner är sådana som vet att du kommer göra likadant mot dem när de själva behöver stöd och hjälp. Alla behöver vi någon som lyssnar på oss när vi har något viktigt att säga. Orkar du inte umgås alltid kommer dina vänner och familj förstå det. Du ska inte behöva räkna med att ställas åt sidan , då du behöver någon .

Sortera bort människor som inte kommer finnas där tillbaka. De gäller också människor som inte påverkar ditt liv till de positivt . En del av dessa människor kan också vara en del av varför du mår dåligt. Sluta förvänta dig saker av människor så kommer du också bli mindre besviken. Ta hellre vara på människor som för in något bra i ditt liv. Har du sagt något elakt medans du mått dåligt , försök att be om ursäkt.

Människor som försöker få dig att må dåligt med vilja är inget du behöver i ditt liv. Ibland även fast man mår dåligt kan de hjälpa att lyssna på någonstans problem. Ni kan dela erfarenheter genom att lyssna och försöka hitta en lösning tillsammans. De viktigaste i alla relationer är att lyssna och kommunicera på olika sätt. Ibland kanske man inte ens orkar prata . Men man kan ändå försöka sätta ord på saker.

Hur ska vi placera våra känslor? Vi borde tänka på att dom personerna du har i ditt privat ska göra dig godt. Som inte trampar på dig när du redan ligger ner. De ska finnas respekt, kärlek och omtanke. Har du någon eller några personer i ditt liv som inte uppfyller dina kriterietier eller önskemål. Dom ska inte vara i ditt liv och inte nästa liv aldrig menas aldrig.

Ta dock vara på dem som alltid finns för dig oavsett vad. Som står vid din sida även när allt är mörkt och dåligt . Våga be om hjälp om du behöver det. Vissa saker klarar vi inte ensamma. Du behöver inte skämmas när du känner dig som ett litet barn som gråter efter hjälp. De flesta av oss har varit där en gång eller till och med flera gånger . När stormen är här har du människor som backar upp dig.

Äkta vänner är sådana som vet att du kommer göra likadant mot dem när de själva behöver stöd och hjälp. Alla behöver vi någon som lyssnar på oss när vi har något viktigt att säga. Orkar du inte umgås alltid kommer dina vänner och familj förstå det. Du ska inte behöva räkna med att ställas åt sidan , då du behöver någon .

Sortera bort människor som inte kommer finnas där tillbaka. De gäller också människor som inte påverkar ditt liv till de positivt . En del av dessa människor kan också vara en del av varför du mår dåligt. Sluta förvänta dig saker av människor så kommer du också bli mindre besviken. Ta hellre vara på människor som för in något bra i ditt liv. Har du sagt något elakt medans du mått dåligt , försök att be om ursäkt.

Människor som försöker få dig att må dåligt med vilja är inget du behöver i ditt liv. Ibland även fast man mår dåligt kan de hjälpa att lyssna på någonstans problem. Ni kan dela erfarenheter genom att lyssna och försöka hitta en lösning tillsammans. De viktigaste i alla relationer är att lyssna och kommunicera på olika sätt. Ibland kanske man inte ens orkar prata . Men man kan ändå försöka sätta ord på saker.

De finns inget bättre att bädda ner sig i sängen när man mår dåligt. Att vila kan ibland vara den bästa terapin. Du kanske inte orkar duscha eller äta. Du sätter också allt åt sidan för att du inte orkar. Men de som är åkta kommer ha full förståelse för att du just nu inte orkar.

Visst är de äckligt att inte sköta sin hygien. Men de är inte ditt fel det är ok att vara så nere i botten. De är ett ständigt moln över ditt huvud. Men en dag vänder det men de kan ta tid. Ta tiden till hjälp för att läka och komma tillbaka till dig själv. Pressa inte dig själv till något du inte orkar. Om du gör det kan ditt mående bli värre . Låt dig själv avgöra vad du orkar. Man kan bli trött av minsta ansträngning när man mår dåligt.

Av en liten prestation kan du behöva vila ut. Men glöm inte att du gör ditt bästa, belöna dig själv efteråt. Du kan behöva hjälp av vården för att må bättre. De är också bra om du berättar för en vän/anhörig angående hur du mår. De är bra om någon vet att du lider i det tysta. Gör bara de du klarar av att göra. Du kan ha tappat intresset för saker du gillar i normala fall. Låt heller ingen styra över dig särskilt inte när du mår dåligt.

En depression kan läka av sig själv men många gånger behöver man vård. Du borde ha någon som råder över din hälsa inom vården. Men vi är många som har haft dålig erfarenhet sen tidigare . Att man inte fått den hjälp man behöver, så man ser ingen idé att bli inlagd igen. Och därför kan man många gånger hellre ta livet av sig. Men är de påväg och gå så långt om någon upptäcker de i tid, så är de många som blir inlagda på tvång.

Vi vill inte uppfattas som svaga, men bara för att man lider är man inte svag. Alla kan behöva få hjälp ibland ! Vi vill inte belasta utan bemästra. Att vara till belastning är något vi ofta tänker på. Men om vi öppnade upp mer skulle vi se att de kan faktiskt hjälpa båda parter. Att inte veta är egentligen en belastning i sig. Man ska inte behöva vara ensam i sin depression eller mående.

Har du någon som förstår dig och som du litar på till 100%? Berätta gärna hur du har de till den personen som står dig allra närmast. De kan vara tufft att placera dina känslor. De kan vara svårt att berätta om man inte vill inse själv att man mår dåligt. Lär dig varnings klockorna så kanske du kan bromsa i tid med hjälp av läkare. Vi alla önskar vi kunde se i tid ,innan de går förlängt , även jag är en av dom.

Våga prata med varandra om något är fel. Kommunikation är nyckel till frihet och en bra relation till varandra. Kan ni inte prata med varandra kommer de inte funka mellan er. Ge och ta är också en viktig del. Man kan bara ta emot eller ge , måste vara en balans mellan dem.

Att leva med bipolär sjukdom kan man dock vara väldigt bra på att förstöra relationer i familjen , vänner eller partner. Men de handlar om att jobba hela tiden för att minska risken att de förstörs . Men man behöver rätt hjälp från vården om de ska kunna uppnås.

Brustna relationer är vanligt då de kommer till bipolär sjukdom. Har du inte berättat för dina närmaste att du har en sjukdom kan läget bli ännu värre. För ska du få rätt hjälp kan de vara bra att ha dina närmaste som stöttar dig i processen .


Det är meningen att jag ska få ect behandling . Vilket visar sig vara en väldigt effektiv behandling vid depression. Forskning har visat att de hjälpt väldigt många i en svår situation. De finns många hjälpmedel och behandlingar att välja mellan. De är svårt att veta vilken behandling som just skulle hjälpa dig. Men man måste testa sig fram och ha tålamod .


Att hitta rätt grej är inte gjort på bara några minuter. Men man kan få annan stöd och hjälp tills man hittat rätt behandling. Men är man deprimerad känns allt meningslöst och hopplöst . I väntan på behandling kan tiden kännas enorm . Man känner många gånger att man inte ens står ut en minut till.

Är man djupt inne i en depression kan man i många fall behöva läggas in. Man tänker att man levt länge nog i allt lidande . De en del missförstår och inte fattar är att, tänker du inte på oss runt omkring? Nej, för mår man så dåligt så finns de inte i hjärnan att tänka på familjen och vännerna.

Man är helt tom och skulle man kunna tänka på alla runt omkring som stoppar upp de hela . Hade ingen någonsin tagit sitt liv. Ni tänker att man är egoistisk men de är man inte . För mår man så dåligt har man tappat förmågan att leva överhuvudtaget .

Jag önskar jag kunde bota alla här i livet så ingen ska behöva lida något mer någonsin igen. Tyvärr så är inte de möjligt men man har lov att önske tänka. Vi måste förstå varandra åtminstone försöka . Man kan aldrig veta eller känna hur dåligt någon annan mår. Men vi kan finnas där i dessa stunder . Man kan alltid lyssna , krama om , och försöka förstå.

Hur långt är man villig att gå för att må bra? Jag måste sortera bort människor som är energi tjuvar. Man kan inte vara i kontakt med människor som stjäl din energi. Med bipolär sjukdom har du begränsad energi i vissa perioder, så de går inte ihop med människor som stjäl de lilla du har kvar.


Även fast du har svårt och tänka på dig själv måste du göra de i perioder där du är deprimerad . Du behöver tänka på dig själv oavsett hur egoistiskt de må låta. Ge dig av med människor som påverkar dit mående negativt. Förklara för nära och kära att just nu behöver du tid för dig själv , för att komma upp på benen igen.


De som inte förstår eller försöker förstå förklara inte mer än en gång förstår de inte första gången kommer de inte förstå andra gången heller. Låt bara dig själv styra vad du orkar och inte. Om dina anhöriga inte kan ta ett nej för att du inte orkar . Låt dem vara för du ska inte behöva finnas för dem, just när du inte kan jag ens finnas för dig själv ens.


Finns de något litet du ens har lust att göra ska du få lov att göra det. Sätt stopp och säg nej när du inte orkar. De riktiga vännerna kommer inte ta illa upp utan förstå dig . Du kan alltid ta igen tiden med anhöriga och vännerna när du mår bra igen. Du ska inte behöva ha dålig samvete om du insjuknat i din sjukdom. Du kan i många fall behöva vård och där arbetar människor för dig för att du ska kunna återhämta dig .

Där finns personal dygnet runt som kommer stötta dig när du behöver de som mest. Har du någonsin hört gå till en kompis/anhörig när du mår dåligt? De kommer inte kunna hjälpa dig om ditt skick är en katastrof. För att anhöriga/vänner är inte utbildad personal. Jag känner att mitt ända hopp är snart att bli inlagd på psyket även fast jag hatar det.


Men där finns en trygghet som du inte har när du är hemma. De finns för dig om du behöver prata ut eller en Axel att gråta emot. Jag önskar det fanns något annat val för mig. Men de är inte hållbart att vara såhär deprimerad. Ect kanske vore min ända utväg, jag vet inte vad de skulle ge för effekt på mig. Men forskningen säger att de hjälpt fler än vad man tror .


Jag önskar att samhället hade lite mer kunskap om just psykisk ohälsa, visst är de inte lika tabu belagt som de var förr. Men vi har fortfarande inte kommit så långt som vi borde ha gjort. Alla förtjänar en bra och rättvist vård. Jag har väll mer eller mindre åkt ut och in från psyk under de senaste åren. Jag önskar jag visste att de ska bli bättre då hade detta varit så mycket enklare.


Glöm inte bort att våga prata om psykisk ohälsa . Desto mer vi pratar desto mer måste vården planera för att behandla. Om vi håller tyst och lider i det tysta kommer inte forskningen leda framåt. Jag önskar mig mest att kunna få må bra mer än någonting annat. De finns många som behöver hjälp men inte får någon . Självmord riskerna ökar då kraftigt, tänk vad många mer liv vi räddat om inte samhället blundat, för att detta är ett stort problem. Jag förstår inte riktigt varför vi inte kan hjälpas åt och rädda varandra .

Vore de bättre om man vore död? Eller att inte existera men ändå bli ihågkommen av de mest bra stunderna i livet? Om jag inte existerade längre vill jag att människor skulle komma ihåg mig som en glad, rolig och omtänksam person.

Jag önskar jag kunde se mitt liv som något positiv , som är värt att fortsätta kämpa för. Allt jag ser är egentligen ett mörker som de inte finns någon bra utväg av. Jag är djupt deprimerad , men vill inte ta emot vård på grund av att de aldrig hjälpt mig tidigare. Man ligger inne på förvaring det är i princip de ända man gör där.

Jag har nyligen blivit förrådd med lögner stora sådana också. De betyder att jag aldrig kan lita på den här personen igen. En del av min viktiga trygghet har tagits ifrån mig mer och mer, sen längre tid tillbaka. Jag vill stanna kvar samtidigt som jag bara vill fly.


Jag har ingenting att se fram emot och allting känns bara meningslöst. Att leva med bipolär sjukdom , är väldigt på frestande. Eftersom man blir så sårbar och naken. I vanliga fall skulle vanliga personer också reagera i mitt situation . Men jag reagerar ännu starkare , jag skulle behöva hitta min plats i livet. Jag tror de är just det som skulle göra mig mer lycklig. Min boende situation är inte bra då jag inte trivs där.

Personer som har sårat dig djupt en gång, är ingenting att spara på. För de kommer bara göra dig förkrossad igen . När de är ett nät av fullt med lögner . Vad får dig att tro att den personen kommer sluta ljuga för dig? Jag vill ha ett tomt rit papper och börja om på nytt.


Men glöm inte heller att de finns mer personer i ditt liv som du alltid kan lita på och räkna med. Men i svåra stunder glömmer man bort vad man har och ser bara de man inte har . Att bli lycklig kräver arbete och många gånger behandling när du är nere i botten. Depressioner kan leda till stora problem om du inte får behandling i tid.


De jobbiga är att man tappar fokus , sikte på dina mål i livet, allting känna meningslös och hopplöst . De spelar ingen roll vad du gör dessa känslor, kommer ändå finnas kvar och lura i ett hörn eller två. Jag önskar jag visste hur jag skulle placera mina känslor.

Samt om jag borde älska, glömma & förlåta. Jag vill inte vara deprimerad och ofokuserad heller för den delen. Just därför känner jag inte för att fira jul iår med min familj. Jag känner bara att jag hellre vill ha hjälp och nollställas eftersom detta inte är hållbart läge. Varför ska man vara ensam i sin depression, om man inte behöver vara det?


Jag klarar inte av att göra mina favorit saker på grund av hur illa jag mår. Jag önskar jag kunde ta bort all psykisk smärta jag har inom mig och byta de mot lycka . Jag kommer ha ännu mer svårt för att lita på någon igen. För att en person som stått mig nära har bara ljugit om allting .


Men de får ta den tid de tar att komma tillbaka till sig själv igen . Tänk om någon kunde höra mig när jag ropar på hjälp . Jag önskar att jag kunde träffa andra så jag kunde se att de inte är bara jag som lider. Är de så mycket begärt att få vara lycklig? Jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och göra saker och ting ogjort.


Naturligtvis vet jag att de inte är möjligt . Saknar den delen av mig själv när jag hade så lätt till skratt och glädje. De känns som jag har förlorat mig själv på vägen. Om jag skulle säga att jag hatade att leva med en psykisk sjukdom. Skulle de bli bättre då? Jag är inte ens medveten om vad de bästa är för mig just nu. Jag är vilse snälla visa mig vägen tillbaka till lycka helst nu innan jag dör.

Jag tänkte säga lite om vad jag har varit med om under åren då jag valt mest att ta upp de där mina depressioner. Första gången jag var inlagd var då jag hade mycket press på mig, då fick jag min första kända depression. Inläggnings tiden var ungefär en månads tid.

En gång försökte jag hoppa från en bro, men då var de någon som valde att larma polisen. Polisen kom snabbt och tog mig in till psyk. Jag vart ombed att läggas in men jag sa att jag inte ville. Då var min kompis tvungen att agera och jag fick bo hos honom ett tag. En annan gång kom polisen till mitt hem, då jag valde att fly för att jag fick panik. När jag väl kom hem så började jag springa när jag såg polisen.

De hade brutit upp min lägenhetsdörr. Jag ljög för dom om hur jag mådde och vad jag gjort. De köpte min historia trots att de inte borde. Jag blev jätte arg på min nuvarande partner. Många gånger har räddningstjänst blivit kopplat in när de kommer till min hälsa och jag fick massa frånvaro attacker på grund av min psykiska ohälsa.

De har velat att jag skulle ha åkt till psyk av de många fallen de har varit hemma hos mig. En annan gång var jag med min syster och jag tappade kontrollen då skar jag mig djupt och när min syster försökte stoppa mig så viftade jag med kniven mot henne. De tog mig då till sjukhus med ambulans så jag fick bli inlagd på observation ett par dagar.

Vid ett annat tillfälle har jag blivit inlagd igen på psyk ett par dagar igen. Så mer eller mindre har jag åkt in ur psyk i flera år. Många av de tillfällena jag har behövt åka in egentligen , då räddningstjänst avgjort att de är nödvändigt. Har jag inte gjort det. Jag har lurat mig själv och andra och inte för mitt eget bästa. Jag har varit inlagd två gånger nu på kort tid. Depressionen avtar aldrig utan för återfall ofta även i manier.

Men depressionerna anser jag är värst i detta fall. Mitt sista hopp är att slippa gå in i depressioner hela tiden som begränsat min vardag. Jag önskar att jag sluppit lida , om jag inte får en långsiktig behandling kommer depressionerna fortsätta att förfölja mig. De har varit där i många år. De kommer inte försvinna för än detta tas på allvar. Hoppas ni därute får bra behandling som passar er/ kram takida-lover11??

Sometimes when the world don?t see you. You feel like giving up.

Karlstad psyk är under all kritik ! Man plågas som ett djur med lite sömn och stora risker för återfall! De tycker även om att behandla dig som en försökskanin när man redan provat olika mediciner och de inte ger värkan. De borde tänka långsiktigt.

De borde tänka på att lösa problemen istället för att skjuta upp problemen. När du löser problemen för stunden, kommer de finnas risk att åka tillbaka inom kort. Jag hat provat att höja dosen på mediciner , samt provat olika sorter . Men de har inte gett den effekt de borde. Det funkar inte att bara höja dos eller byta sort för alla pasienter.

De hjälper inte att hela tiden höja dosen, för man kan inte hålla på att höja hur långt som helst. Medicinerna kan inte skydda dig från allt som finns framför dina ögon. Jag är heller inte nog stark att ta mig an någon terapi såsom psykoterapi eller kbt. De behöves en långsiktig lösning så jag ha kraft och ork att ta emot någon typ av behandling.

Men, eftersom inga sånna långsiktiga lösningar har vidtagits så kan jag inte på börja någon terapi som jag måste avsluta
innan den ens har på riktigt börjat . Jag har gått ut och in i depressioner i flera år, också manier.

Men är depressionerna som varit tuffast för mig även fast manierna egentligen inte är bra. Jag har även fått åkt in och ut ur psyk jämt som att de är roligt . Hur känner mina närmaste och anhöriga över detta då jag inte får bra hjälp. Mitt liv känns mindre viktigt än andras då de får den hjälpen de behöver. Förtjänar inte jag bättre?

Det känns som kroppen vill stänga av. Den orkar inte utstå mer. Jag har också problem med minnet när jag befinner mig i denna djupa depression . Jag kommer insjukna ännu mer i min sjukdom , om de snart inte gör någonting. Jag hoppas alla där ute får mer och bättre vård än detta. /takida-lover11